Angoraget

En från Tibet härstammande getras vars mjuka och vita, grå eller svarta ull kallas mohair. Rasen är uppkallad efter staden Angora (nuv. Ankara) i Turkiet, där man tidigt utvecklade mohairproduktionen men förhindrade export av livdjur. Till Sverige importerades "kamelhårsgetter" av Jonas Alströmer 1742 med statsbidrag, men intresset för rasen upphörde snart. Ett nytt försök att etablera den i Sverige gjordes 1988, och nu finns det ett 20-tal besättningar i landet.

Angorageten är mindre än en vanliga getter. Den är ca 60 cm hög över ryggen och som vuxen väger en get ca 40 kg och en bock ca 50 kg.

Av ett vuxet djur får man ut ca 5 kg ull per år. En kastrerad bock kan ge upp till 10 kg per år. Omfattande mohairproduktion finns i bl.a. Kina, Sydafrika och Texas. I Australien och Nya Zeeland ökade den kraftigt under 1980-talet. Genom korsning av förvildade getter (feral goat), vilkas ull genom avel förbättrats, och angoragetter får man getter som ger cashgoraull.

Mohair

mohair (eng., av arab. mukhayyar 'tyg av fint gethår'), ullfiber från angoraget. Fibrerna är 100-250 mm långa och vita samt vanligen starkare, grövre och glansigare än fårull. Finast är mohair från killingar. Mohair används ofta till möbeltyger, plysch och mattor men också i blandning till finare kostym-, kapp- och klänningstyger.
(texterna delvis hämtade från ww.NE.se)